Samfällighetens historia
Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet föddes år 1921 – under en tid då den växande staden och dess församlingsliv krävde en ny slags struktur.
Från domkyrkoförsamling till kyrklig samfällighet
1921
Åbo domkyrkoförsamling spjälkades upp i fyra församlingar, då Mikaelinseurakunta, Martinseurakunta och Åbo svenska församling grundades. Den nya helheten med fyra församlingar hade en gemensam ekonomi och centralförvaltning.
Efter krigen
Tiden efter kriget innebar en kraftig tillväxt och flera kommunsammanslagningar. Staden utvidgades vilket också påverkade församlingssturkuren. Församlingarna i S:t Marie, S:t Karins och Kakskerta blev en del av församlingarna i Åbo.
1973
Den sista stora kommunsammanslagningen skedde i början av 1970-talet då Patis blev en del av Åbo – därmed blev Patis församling också en del av församlingsgemenskapen i Åbo.
1991
Församlingen i S:t Karins delades i två: Kaarinan seurakunta började verka i S:t Karins och Katariinanseurakunta blev på Åbos sida om kommungränsen.
1990-talet
Den europeiska integrationen påverkade även den kyrkliga förvaltningen. Under inflytande av Europeiska unionen började helheten som bestod av tio församlingar använda namnet Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet – ett namn som betonar regionalt samarbete och gemensamt ansvar.
2009
Den senaste utvidgningen av Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet skedde år 2009 då församlingen i Pikis anslöt sig till samfälligheten. Den nuvarande helheten bär på många historiska lager men är också i ständig förändring.