En höstpromenad på kyrkogården
Finns det något mer rogivande än att gå omkring på en kyrkogård bland gravar och minnesmärken från en svunnen tid? En fascinerande, brokig samling gravstenar och monument, kors i gjutjärn och trä, statyer och konstverk från olika tidsepoker pryder kyrkogårdarna i vårt land.
Kära föräldrar, mor- och farföräldrar, nära släktingar och vänner ligger begravda på Pargas kyrkogård på Kyrkomalmen. Men även gravvårdar, både på svenska och finska, över personer som format traktens lokalhistoria väcker mitt intresse.
Gravstenarna bär de dödas namn, men även deras titlar och yrken samt byars och gårdars namn. Epitafer, bibel-, psalm- och minnestexter förekommer också. Några gravar är ingärdade med järnstaket för att skydda blommor och planteringar mot betande husdjur och vilda djur som fritt rörde sig på kyrkogården.
Den sista gravsättningen under kyrkans golv skedde år 1814 i Attugraven. Redan år 1783 hade gravsättning inne i kyrkan i lag förbjudits, av hygienorsaker, men i kyrkan förekom det i gamla släktgravar ännu under några decennier. För att kringgå lagen drog man t.o.m. ut stenar från sockeln och sköt in kistan under golvet in i gravkoret. Nuvarande wc:n var ursprungligen en gravplats från år 1765 för väckaren Johan Johansson.
Bland de främsta adelsmännen begravda i kyrkan kan nämnas riksrådet Erik Fleming och hans son riksmarskalk Klas Fleming. De begravdes på 1500-talet i kyrkans högkor, men flyttades senare ut i ”fattigjorden” till okänd plats då kyrkans trägolv och altare omformades. Länge användes deras liggande gravsten som trappsten vid den södra ingången till kyrkan.
De äldsta kvarteren på kyrkogården ligger närmast kyrkan mot väster och söder. Kyrkogården utvidgades österut på 1800-talet och norrut på 1900-talet. Bland gravsatta märkespersoner finns Pargas Kalkbergs Ab:s förgrundsgestalter Otto Moberg och Emil Sarlin; folkhögskolerektorn Aron Stenvall; författarna Viola Renvall och Hjalmar Krokfors; konstapel Walter Rohde och hustrun Emilia f. Björkfeldt; Pargas Kungörelsers Karl och Rosa Emmeli Wiss; Lydia Ekroos som utvecklade de äkta Pargas pepparkakorna m.fl.
Förr i världen skedde jordfästningarna vanligtvis i samband med söndagens gudstjänst. De kunde också försiggå direkt vid graven utomhus. På vintern och våren lades kistorna ned i färdigt på hösten grävda radgravar. I klockstapelns nedre del förvarades kistorna före gravläggningen. Bårhuset i nygotisk stil vid Kyrkoesplanaden uppfördes år 1879, också för uppbevaring av kistor före gravsättning. I bårhuset företogs också obduktioner ända inpå 1960-talet.
Släkten Tengströms gravkapell byggdes år 1819 för Finlands första ärkebiskop Jacob Tengström med familj. Mausoleet stod klart i 13 år före ärkebiskopens död. Under dess golv finns 36 gravar. Då det byggdes gick kyrkmuren tätt intill mausoleet; enligt gammal trosuppfattning fick inga gravar finnas på kyrkans norra sida.
Begravningskapellet i funkisstil uppfördes och invigdes år 1930 enligt arkitekt Erik Bryggmans ritningar. Intill kapellet finns en minnesplats för personer som begravts på annan ort. Bryggman planerade även hjältegravarna och Pro Patria-monumentet. Dessa gravar hade till år 1952 vita träkors. Här finns även min farbrors grav bland 130 stupade Pargassoldater från krigen. För utländska grupper som jag guidar är våra finländska hjältegravar en unik företeelse.
Urnlunden med sitt stora träkors uppe på kullen planerades av arkitekt Bey Heng och togs i bruk år 1991. Den omfattar olika urngravsmöjligheter: familje- och släktgravar och minneslunden. Passande nog är det Urnlundsvägen som för fram till denna norra och nyaste del av kyrkogården.
Magnus Sundman
Lärare och guide
