Begravning

Alla medlemmar i kyrkan välsignas till den sista vilan. Den avlidna har rätt till en kristen jordfästning, också om en del anhöriga inte vill det.

Om anhöriga vill kan också en person som inte tillhört kyrkan välsignas till den sista vilan, om man inte vet att detta skulle vara emot den avlidnas övertygelse.

Den avlidnas egna önskemål gällande sin begravning är viktiga. Man kan skriva sina önskemål till exempel med hjälp av blanketten Önskemål för min begravning. Tilläggsinformation finns på evl.fi-sidan: Förberedelser inför egen eller en närståendes död.

Man kan behålla begravningsplanen själv eller föra den till en begravningsbyrå. Samfällighetens gravkontor sparar inte begravningsplaner.

Läkaren som vårdat den avliden (eller en rättsläkare, om det har gjorts en rättsmedicinsk obduktion av den avlidna) utfärdar ett begravningstillstånd och meddelar om dödsfallet till befolkningsdatasystemet. Begravningstillståndet bör vara med när den avlidna förs till samfällighetens förvaringsutrymme. Den anlitade begravningsbyrån sköter om detta. Det behövs inte ett dödsattest med uppgifter om dödsorsaken i kontakten med myndigheterna.

Man kan börja planera begravningen redan innan begravningstillståndet har beviljats. På samfällighetens gravkontor bokar ni präst och kantor och fattar beslut om begravningsceremonin. Övriga frågor sköter ni med en begravningsbyrå.

När uppgiften om dödsfallet har registrerats i befolkningsdatasystemet kan anhöriga skaffa ett ämbetsbevis (också kallat ämbetsbetyg) i form av en släktutredning. Ämbetsbeviset kan beställas antingen från Åbo regioncentralregistret eller från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ämbetsbeviset behövs för att sköta den avlidnas dödsbo.

Det behövs ett skriftligt tillstånd för att sätta upp en gravsten eller andra minnesmärken på graven. Man kan inte placera en egen minnesvård i en minneslund, men i många minneslunder är det möjligt att skriva den avlidnas man på en gemensam minnesvård.

Det krävs ett skriftligt tillstånd från gravgårdens kontor om man vill sätta upp, ändra, byta ut eller permanent ta bort ett minnesmärke. Det behövs inget tillstånd om man, på en befintlig gravsten, enbart lägger till namnet på den som senast avlidit. Om man köper en minnesvård från en begravningsbyrå eller från en gravstensbutik sköter dessa vanligtvis tillståndsansökan.

För att få tillstånd krävs att gravstenen uppfyller de krav som anges i riktlinjerna för gravstenar och att avgifterna för begravningen och gravplatsen har betalats.

Planen för minnesmärket skickas till begravningsplatsernas kontor på Skarppakullavägen 10, 20720 Åbo eller till turku.huoltokeskus@evl.fi.

Om den avlidna begravs i en kista i en gammal släktgrav ska de anhöriga komma överens med gravstensföretaget om att flytta gravstenen och kantstenarna innan graven öppnas. Gravstensföretaget sköter också om att sätta tillbaka gravstenen.

En gravplats kräver skötsel. Anhöriga bör se till att graven hålls i gott skick och hedrar den avlidnas minne. Som ett minimum ska gräsmattan framför gravstenen hållas snygg och minnesmärket rättas till vid behov.

Om graven lämnas utan skötsel under en längre tid kan begravningsplatsens förvaltare göra en kungörelse om att gravrätten håller på att förverkas. Om graven inte iståndsätts under den angivna tiden övergår graven till församlingens bruk.

Samfälligheten skickar alltid fakturan för begravningen till den person som beställt tjänsten. Fakturan skickas i dödsboets namn till beställarens adress. Den person som beställt tjänsten ansvarar för betalningen av fakturan.

Församlingen fakturerar kostnaderna för begravning och kremering, gravplats samt eventuella hyreskostnader. En privat begravningsbyrå fakturerar sina egna kostnader, såsom transport av den avlidna, kista och urna. När man sköter begravningsärenden via en privat begravningsbyrå kommer det även alltid också en faktura från församlingen.

Avgifterna för begravningstjänster baserar sig på begravningslagen (457/2003) 6 § och de beslut om begravningsavgifter som fattats med stöd av denna enligt kyrkolagen (652/2023) kapitel 3, 36 §. Enligt 21 kap. 4 § i arvsrätten ansvarar delägarna i dödsboet personligen för de skulder som de har ådragit sig för dödsboets räkning.

Billigaste alternativet för en begravning

Om man vill hålla begravningskostnaderna så låga som möjligt är det billigast att välja kremering och sprida askan.

Bidrag för begravningskostnader från Varha

Om dödsboet är medellöst kan man ansöka om kompletterande inkomststöd från välfärdsområdet. Välfärdsområdet kan bevilja bidrag för nödvändiga begravningskostnader. Begravningskostnaderna måste betalas även om dödsboet saknar ekonomiska medel.

Om en anhörig dör utomlands hjälper Finlands beskickningar eller Utrikesministeriet till med frågor som rör begravningen. Om den avlidna redan har en familjegrav i Finland har denne fortfarande rätt att begravas där, fast personen bodde utomlands.

Enligt § 4 i begravningslagen är en församling eller kyrklig samfällighet inom den evangelisk-lutherska kyrkans dessutom skyldig att på begäran tilldela en gravplats även till en finsk medborgare som vid dödsfallet var bosatt utomlands, men vars sista hemkommun enligt hemkommunslagen innan flytten utomlands låg inom församlingens eller samfällighetens område.

Man kan boka ett begravningskapell också för att jordfästa avlidna som inte hör till kyrkan, eller som tillhört andra trossamfund än den evangelisk-lutherska.

Uppståndelsekapellet och Helga Korsets kapell är vigda till kyrkor, varvid förrättningen följer kyrkosamfundets eller församlingens formulär för jordfästningar. Uppståndelsekapellet går att boka för personer som inte tillhör kyrkan på tisdagar, onsdagar och torsdagar. De övriga kapellen går att boka tisdag–fredag.

Om anhöriga önskar att en person som inte tillhört kyrkan ska begravas i en kyrka, till exempel Mikaelskyrkan eller i Pikis, Patis, eller Kustö kyrka, måste man be om tillstånd separat av kyrkoherden i ifrågavarande församling.

Kyrkan i Åbo och S:t Karins uppbär en hyra för användningen av kyrkor och kapell.

Om anhöriga ber om det kan också en avliden som inte tillhört kyrkan få en välsignelse, förutsatt att den avlidna inte tydligt har uttryckt att hen inte vill det. Det kan också hända att prästen under samtalet med anhöriga, eller på något annat sätt bildar en uppfattning om att det inte finns tillräcklig grund för en välsignelse.

Vanligtvis utförs välsignelsen av en präst i församlingen på det område där den avlidna personen bott. Prästens tjänster är avgiftsfria. Om anhöriga önskar att en specifik präst ska förrätta ceremonin kan man ta kontakt direkt med prästen. Det är bra att gå igenom jordfästningens upplägg och saker som rör minnesstunden tillsammans med prästen.

För avlidna som inte tillhört kyrkan kan man hålla en icke-kyrklig begravning, eller avskedsceremoni, där den avlidna inte välsignas. Det är möjligt att ordna icke-kyrkliga avskedsceremonier i en del av kapellen. Kyrkan i Åbo och S:t Karins uppbär hyra för lokalen. Avskedsceremonier ordnas tisdag–torsdag. Anhöriga ordnar själva med musik och talare.

Avskedsceremonier kan hållas i följande kapell:

• Helga Korsets lilla kapell, samt kapellet på nedre våningen

• Kärsämäki kapell

• S:t Katarina jordfästningskapell

• S:t Marie kapell

Vanligtvis hålls jordfästningen innan kremeringen. Direktkremering är aktuellt när den avlidne av särskilda skäl bör kremeras innan jordfästningen eller i situationer då det inte hålls någon jordfästning.

Det är möjligt att använda krematoriets låneur­na vid direktkremering. Om anhöriga vill kan de hålla en minnesstund i samband med urnnedsättningen eller när askan strös ut.

Om anhöriga vill kremera en person, som vart medlem i en församling i Åbo eller S:t Karins, utan någon ceremoni krävs det att kyrkoherden i den avlidnas församling ger sitt samtycke.